Varför har jag ingen man?

Igår fick jag frågan, minns inte ordagrant, men: Hur kommer det sig att du inte har någon man? Är det de som inte vill ha dig?

Mmm.. Ämnet har jag tidigare tagit upp i en annan blogg. Jo, visst har erbjudandena haglat.. ;)Kanske jag är för kräsen? Och kanske det är svårt att behöva anpassa sig till någon annan när man levt ensam i så många år? Faktum är att singellivet har sina fördelar! Har ofta känt mig kvävd i förhållanden.

Men den mest troliga förklaringen är att jag helt enkelt inte varit kär! Jag tillhör inte den kategori människor som bara tar någon för att de inte vill vara ensamma. Jag trivs med att vara ensam så jag har inga större problem med det.
Blir sällan riktigt kär men när jag blir det då blir jag det ordentligt...

Har ofta funderat över hur människor som säger sig älska en person bara kan gå vidare till en annan bara sådär och dessutom hävda att de älskar den personen. Har man verkligen älskat personen man levde med innan då? Hur kan man så fort bara "glömma" de känslor man haft innan? Förstår inte det där riktigt! Som jag skrev jag blir sällan kär, förälskad ja, men inte kär.
Så jag lovar det är inget fel på mig bara för att jag är singel. Har inte träffat "den rätte" bara, haha. Och det kan vara rätt skönt att vara singel också. Men jag är inte gjord av sten, självklart skulle det va mysigt om man kunde träffa han med stort H...