Deppigt värre, stressigt värre

Typiskt att man ska må så här då man inte har tid att må så här. Hinner inte, har så mycket att göra... Troligtvis mår jag så här just för att jag har så mycket att göra. Psykiska pressen är värst så mycket som måste bli färdigt. Känner mig själv och när allt känns övermäktigt drar jag täcket över huvudet och vill bara försvinna. Vill inte se någon, vill inte träffa någon och vill inte prata med någon. Vill bara vara för mig själv och fundera i stillsamhet i deppmörkret tills jag finner en lösning på problemen...