Voine, voine... Ack, ve och fasa! Som alltid kul dagen innan. Men dagen efter aldrig kul. Varför, varför tro när man fått lite innanför västen att man är lika pigg som när man var tjugo? Varför går man aldrig hem i tid?Och varför tror man varje gång att man kan supa som en hel karl utan dagen efter konsekvenser? Och varför, trots att man brukar få se chokerande bilder dagen efter från kvällen före, fortsätter man med detta? Varför partajar man dagen innan man ska jobba natt? Så mycket man funderar på när man lider av dagen efter blues.
Soooo many questions, and so few answers....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar