Satans migrän

Linnea och jag var på gullmarsplan hela onsdag natten för vårat reportage. Natten var lugn och sansad och intressant.
Intressant på grund av trevliga och mindre trevliga personer som vi träffade.
På Seven Eleven och på Daisys var de mindre trevliga, på Trafiket var de mycket trevliga.

Lugna Gatan personerna var pratglada och trevliga, väktarna var något dryga men också pratglada, trots deras egen påminnelse om att de har "tystnadsplikt".
Hallå vårat syfte den här kvällen var inte att leka Janne Josefsson!!!

Klockan var sex på morgonen när jag kom hem och drabbades av en fruktansvärd migrän. Vid två ungefär lättade den lite så jag passade på att ge mig iväg till apoteket för att köpa Ipren. Vid sex på kvällen återvände migränen med smärtor bakom vänstra ögat, tog såklart Ipren på en gång och jag la mig tidigt igår kväll.

Idag känns huvudet ömt och det börjar sticka och dra bakom högra ögat nu (tar en Ipren nu, likaså bäst). Trots att jag älskar hösten när solen skiner, så känns det mer som en plåga nu, solen är inte trevlig idag han sticker mig i ögonen.

Ska försöka få ihop några texter nu från reportaget. Att göra intervjuer är nervöst, men själva skrivprocessen ger ångest innan man hittar första meningen. Prestationsångesten är hög.

Den sköna känslan när ångesten släpper och fingrarna dansar över tangentbordet efter kommandon från hjärnan är oslagbar och obeskrivlig. Känns som en slags befrielse, men känslan är svår att beskriva.